Varhaiskasvatussuunnitelma
Pieniä teknisiä ongelmia - kuvat eivät näy vielä. Saamme asian kuntoon lähipäivinä.
Sateenkaari Koto rf:s grunder för planen för småbarnsfostran grundar sig på Stakes skrift ”Grunderna för planen för småbarnsfostran”, Åbo stads egen plan, och Nystads plan för daghemmet Tiitiäinen. Varje barn får även en egen plan vilken vi gör tillsammans med föräldrarna, en så kallad vård- och utvecklingsplan.
Uppdatering av vård- och utvecklingsplanen sker tillsammans med föräldrarna vid olika tillfällen. Varje daghem har gjort egna planer för detta. För att ge stöd till daghemmets vardag har vi även en verksamhetsplan och säkerhetsplan att göra/uppdatera. I planerna tas nationella helgdagar i beaktande. Projekt och teman bestäms enligt årstider och kalendern.
Lyckobo daghem finns i Raunistula i ett stämningsfullt gammalt trähus vid Virusmäkivägen 65 B 20300 Åbo. Raunistula är ett lugnt bostadsområde med många gamla trähus. En del av barnen kommer från Raunistula även om de flesta väljer Lyckobo på grund av det svenska språket. En del familjer väljer även Lyckobo för möjligheten att få vegetarisk mat och den gemensamma uppfostran.
Vi har tre grupper i daghemmet: Nyckelpigor med barn under 3 år, hästskor med 3-5-åringar och fyrklövern med 5-6-åringar. Vi uppmuntrar barnen till att leka och vara tillsammans. Vi gör egna planer för de enskilda grupperna där vi tar i beaktande barnens ålder och kunskap.
Daghemmet använder sig av de så kallade servicesedlarna genom att familjerna kan ansöka om servicesedlar från staden så att en del av kostnaderna betalas av staden. Det går även att använda sig av privatvårdsstödet som föräldrarna ansöker från FPA. Personalen kan berätta om båda alternativen åt föräldrarna. Just nu är det billigare att sälja en plats åt någon med servicesedel. Vården är ändå den samma oavsett om staden köper en plats eller om man använder sig av privatvårdsstöd.
Gemenskap är en av föreningens grundvärderingar. Detta har till stor del förverkligats genom familjearbetet. Gemenskapen syns i daghemmets vardag bland annat genom att det alltid är ”öppet hus” hos oss. Familjerna är när som helst välkomna till daghemmet. Om föräldrarna vill, kan de också delta i barnens dag genom att vara med under samlingar, utflykter och andra händelser. Familjearbete görs dagligen. Alla barn är unika precis som de är, och vi lär barnen att ta ansvar för sina egna handlingar.
Sateenkaari Koto rf strävar inte efter vinst, utan är ett allmännyttigt företag. Dess uppgift är att ha familjecentrerad dagvård och ge mångsidig service åt småbarnsföräldrar, som också stöder föräldraskapet. Rf äger till 100% Sateenkaari Koto Oy, med dagvården och annan service (såsom bland annat familjearbete, arbetsledning, utbildning och IT-service).
Sateenkaari Koto äger 4 daghem. Ketunpesä, Halikolo och Lyckobo finns i Åbo och Tiitiäinen finns i Nystad. Kvälls- och skiftesvård finns inte i våra daghem. Daghem Lyckobo är svenspråkigt.
Familjecentrerad vård och fostringsgemenskap är våra styrkor. Familjearbetet hör till det vardagliga arbetet. Daghemmen är självständiga, både administrativt, ekonomiskt och enligt verksamhet och alla daghem bygger tillsammans med sina egna familjer upp en konstruktiv dagvård.
Dagvården är trygg och av hög kvalitet. Vi har även verksamhet för invandrarfamiljer genom ett projekt i Hallis, som fortsätter till slutet av år 2010. Vi har ansökt om finansiering för invandrarverksamheten till Mustikka utbildningshem.
Sateenkaari Koto Rf:s verksamhet styrs av en styrelse bestående av föräldrar (som väljs varenda år) med 8 medlemmar, 2 vice medlemmar och en ordförande. Styrelsen fokuserar på att stöda daghemmens verksamhet genom värderingsdiskussioner. Rf:s styrelse har en kontaktperson till Sateenkaarikoto Oy:s styrelse. Oy:s styrelse (3 medlemmar, 1 vice medlem) bestämmer om daghemmens personal och ärenden som hör till förvaltningen. Oy:s styrelse fastställer de årliga tyngdpunkterna, står för verksamheten och ekonomin samt övervakar daghemmens verksamhet. Daghemmens föreståndare deltar vid behov i Oy:s styrelsemöten och för fram sitt eget daghems ärenden. Föreningens ekonomi sköts av verksamhetsledare Henna Junttila.
Alla familjer har rätt att ta del av Sateenkaari Kotos verksamhet när de betalat medlemsavgiften. Under styrelsemöten har alla föräldrar rätt till talan.
Under föreningens årsmöte bestäms medlemsavgiften. Genom medlemsavgiften får familjerna rätt att använda sig av föreningens utrymmen gratis och även köpa medlemsprodukter till medlemspris. Den så kallade ”familjedagen” betalas till en del av medlemspengarna (medlemsavgiftsblankett bilaga 6).
Varje år görs en utflykt för alla från Sateenkaari Koto, och denna dag går under namnet ”familjedagen”. Även personalen får då möjlighet att vara tillsammans med sina egna och andras familjer. Under familjedagen har föräldrarna själva ansvar över sina egna barn, deras mat under dagen o.s.v.
Sateenkaari Kotos verksamhet styrs av följande värderingar:
v Familjecentrerad verksamhet: Vi anser att föräldrarna själva är experter gällande sina barn och de har den primära uppfostringsrätten och –ansvaret. Fostringsgemenskapen går ut på att vi i personalen fostrar barnen tillsammans med föräldrarna. Vid behov kan personalen stöda och hjälpa familjerna i olika livssituationer. I alla daghem har föräldrarna möjlighet att ta del av dagvården och utveckla den för barnens bästa. Föräldrarna får gärna vara aktiva och komma med frågor och förslag. Vi tar vårt ansvar genom att stöda barnets uppväxt tillsammans med familjen.
v Närhet: Barnen får den vuxnas närhet och har alltid möjlighet att få sitta i famnen under dagen. Alla barnen har en egenvårdare, som uppmärksammar barnet, känner till familjen och kan stöda barnets uppväxt. Närheten ger barnet en känsla av att vara godkänd och värdefull samt anknyter barnen till varandra och till personalen. Det är viktigt att lära känna sin egen kropp och veta sina gränser. Detta hjälper också barnen att lära sig att skydda sig själva. Vi uppmuntrar barnen att berätta var och hur man får beröra barnet och vi respekterar deras önskan. En bra beröring hjälper barnet att lära känna sin egen kropp och respektera den.
v Hemlik omgivning: Daghemmen är barnens hus. Barnen har möjlighet till att göra, prova på, leka och pyssla. Omgivningen är trygg för barnet, stimulerande, hemlik och trevlig. Våra barngrupper är små och barnen i olika åldrar leker tillsammans. Vår personal är engagerade att arbeta med fostringsgemenskapen, mångprofessionellt och som grupp.
Vi strävar efter att barnen ska ha en hälsosam självkänsla och kunna ta andra i beaktande. Ett gott beteendemönster och att vara självständig är viktiga karaktärsdrag i vardagens olika situationer då man tar barnets ålder i beaktande. Vi stöder barnet till att använda sin fantasi och bygga upp en fri lek ensam och i grupp.
Vården, fostran och lärandet knyts ihop i daghemmets vardag. Den grundläggande vården är dagvårdens grundsten, på vilken fostran och lärande i vardagen byggs på. Det är viktigt att känna barnet som en individ och visa att man är intresserad av hans eller hennes intressen och familj. Detta kräver tid och gemensamma möten tillsammans med barnets familj t.ex. vid knattesamtal. Knattesamtal är ett samtal mellan vårdare och föräldrar, där man bland annat diskuterar barnets vardag på daghemmet.
För barnet är det naturligt att leka. Barnet lär sig nya saker genom leken. Det går att göra lärandet till en rolig sak. Barnen får själva prova, försöka, missta sig och lyckas. Som mål har vi att utveckla lekkulturen till mera fungerande, så att barnen skulle leka mångsidigare och längre. Ett mål är även att barnen i sina lekar bättre skall uppmärksamma andra barn. Det är meningen att den vuxna mera medvetet ska undersöka barnens lek både individuellt och enligt ålder. Det är den vuxnas ansvar att få en början på leken, observera och vid behov hjälpa barnet vid lekens olika skeden och problemsituationer.
Grundrörelser övar vi varje dag när barnen springer, hoppar, klättrar och spelar på gården. Inne rullar vi runt på madrasser och gör kullerbyttor. På gården har barnen möjlighet till att spela fotboll eller innebandy och leka olika utelekar. För de minsta barnen utvecklas muskler och motorik redan när de kliver upp på rutschbanan och rutschar ner. Vi är ute två gånger per dag när vädret tillåter. Vi går ofta på skogsutflykter. Vi tar även med oss de minsta barnen så att de blir vana vid att röra sig i naturen och röra på sig redan från ung ålder.
Vi gör även promenadutflykter till närmiljön. Vi använder oss också av årstiderna när vi är ute i naturen och rör på oss: t.ex. på vintern åker vi skridskor och pulkka, på våren besöker vi exempelvis Runsala strand. Hela året använder vi oss av Äventyrsparkens och cirkusskolans verksamhet. Vi besöker även Alfa centret regelbundet där vi har möjlighet att gymnastisera. På daghemmet övar vi också grundrörelser genom sånglekar.
Fingerfärdighet ger möjlighet till upplevelser för barnen och de lär sig uttrycka sina känslor genom bildkonst. Vi pysslar i huvudsak enligt verksamhetsplanens årliga teman, men vi tar även i beaktande de olika årstiderna. Vi har olika pyssel åt barn med tanke på ålder och kunnande. Det är viktigt med mångsidigt pyssel. Vi ger erfarenhet av olika redskap, teknik och material. Vi målar med vattenfärger och ritar med olika sorters pennor. Genom detta lär sig barnen känna igen och namnge färgerna och även hur de ska håller pennan. Lera och fingerfärg, att modellera och snickra ger möjlighet att använda fantasin och kreativiteten. Material som vi använder är bland annat olika papper, tyger, återvunna material och naturmaterial. Mångsidigheten upprätthåller barnens intresse och ger möjlighet till att lära nya kunskaper. De rätta redskapen stöder händernas kunnande på ett tryggt sätt. Barnen har t.ex. små saxar för vänster och höger hand. En del av konstprojekten kan uppstå ur barnens egna tankar och intressen. De bästa teman kommer från barnen, när man lyssnar på dem.
 Musiken är en del av vår vardag. På våra samlingar sjunger vi alltid och under vilostunden lyssnar vi på avslappnande musik. Musikfostran innehåller att sjunga, spela, lyssna på musik, och att kombinera musik och idrott. Vi väljer musiken enligt teman från verksamhetsplanen och enligt vad barnen önskar. Vi övar på musikföreställningar, som vi uppträder med på egna fester och på besök vid olika samarbetspartner. Vid möjlighet besöker vi olika musikevenemang.
Kulturen syns i vardagen i och med sagor, berättelser, ramsor och skådespel. Vi läser för barnen, de tittar och läser själva böcker och vi sagoterar barnen. Vi besöker även biblioteket regelbundet för att utöka vårt bokutbud.
På daghemmen finns det tyger till barnens lekar och även handdockor, med vilka barnen själva kan planera och utföra egna skådespel. Vi gör även skådespel som vuxna visar och även skådespel som barnen hittat på. Sagor och skådespel ökar barnens ordförråd, de lär sig att uttrycka sig, diskutera och koncentrera sig på att lyssna. Förmågan till växelverkan växer, när man gör något tillsammans och lär sig att ta andra i beaktande.
På höstens första föräldramöte kommer vi överens med föräldrarna om årets kulturevenemang. Vi diskuterar hur många evenemang som är möjliga att besöka och vi tar även emot förslag på bland annat teater och andra av Åbo stads eventuella kulturevenemang.
Barnen undersöker hela tiden. Undersökningar och funderingar hör ihop. Den som söker han finner och den som frågar får ett svar. Naturlådan och ”plupparna” kan ibland vara trevliga redskap att ha med under skogsutfärder. Den vuxna bjuder på platsen och barnet undersöker. Utflykter, resor och böcker berikar och ger ändlöst material.
Sånglekar och rim&ramsor ger en grund för språket och bygger tillsammans upp språkutvecklingen. Sagor, diskussioner, berättelser, att se på skådespel och visa upp skådespel bygger upp barnets språk och uttryck. De vuxna kommunicerar tydligt med barnen på deras modersmål. I grundvårdssituationer har man bra möjligheter att lära sig. Sagotering hjälper den vuxna att höra barnet och uppmuntrar barnet till att uttrycka sina tankar. Vi pratar med varandra. Vi lyssnar på varandra.
Barnen har många olika storlekar av klossar, legon, pussel osv. Med hjälp av dessa lär sig barnen på ett naturligt sätt de matematiska termerna. När man bygger slott används olika formade klossar. I samlingen studerar vi olika tidsrelaterande saker såsom: idag, igår, imorgon och även dagar, veckodagar, månader och årstider. Med hjälp av sånglekar övar vi bland annat på att gestalta och att fundera på läge och plats: framför, bakom, snabbt, långsamt, över, under... Dagligen observerar vi hur många som är på plats, vi delar ut gafflar och knivar och annars också räknar vi olika antal.
Daglig utevistelse i den egna skogen är en ändlös skattkammare. I skogen uppkommer det ofta spontana inlärningssituationer, då barnen frågar och undrar över ekorrar, harar, fåglar och träd, svampar och blommor i naturen. Vi fortsätter ofta med att prata om dem även i daghemmet. Dessa naturfenomen blir synliga även när barnen ritar, målar och berättar berättelser. Vi respekterar naturen genom att gå lugnt och tyst i skogen, vi skyddar naturen genom att lämna blommor och kvistar i skogen. Vi samlar endast kvistar från marken, vi bryter inte från träd och buskar.
Vi diskuterar årligen vår egen historia. Vi pratar om familjen och släkten, vi gör även ett släktträd till portfolierna, där barnen ritar en bild på deras familj eller tar med ett foto hemifrån. Om Finlands historia lär vi oss genom att bland annat besöka Åbo slott, Kurala bybacke och hantverksmuseum. På självständighetsdagen firar vi slottsbalen och pratar om fred och självständighet.
Under årets gång firar vi följande fest- och bemärkelsedagar: barnens födelsedagar, spök och pumpa-maskerad, vändag, påsk, första maj, morsdag, farsdag, självständighetsdag och jul. Fastlagstisdag firar vi i pulkkabacken om vädret tillåter, på första maj ordnar vi maskerad och picknick, till mors- och farsdag pysslar vi något speciellt till föräldrarna och bjuder på frukost. Föräldrar och mor- och farföräldrar är välkomna till alla fester.
Vår verksamhetsmiljö är färggrann och inspirerande. Väggarna pryds alltid av barnens pyssel och målningar. Vi har även tavelramar, där arbeten visas upp fint. Alla får visa sina pyssel genom att konstverken får vara uppe på väggen, och på det viset fås uppskattning för arbetet. Vi försöker hålla daghemmet snyggt genom att övrigt material hålls i skåp och lådor. I inredningen har vi strävat efter att bilda små lekhörnor, t.ex. billekar, bibliotek, hemlek.
Man växer som människa genom att respektera sig själv och andra. När man respekterar sig själv och godkänner sig själv så som man är, kan man även respektera andra och se dem som unika. Vi stärker barnens jag-bild genom att uppskatta det som barnen gör och säger. Barnets vård- och utvecklingsplan hjälper att uppmärksamma det enskilda barnets behov av stöd. Detta betyder att vi respekterar olikheter i barnen. Detsamma gäller vuxna. Vi respekterar den andras sätt att arbeta, fastän arbetssättet skulle vara annorlunda än ens eget. Vi har alla våra egna styrkor som vi kan delge gruppen.
Vi lär barnen goda beteendevanor i vardagen. När barnet kommer på morgonen och går hem på eftermiddagen, flyttas barnet tryggt från förälder till vårdare och vice versa. På det här viset får barnet en bra tillit till fostringsgemenskapen mellan förälder och vårdare. Vi lär vuxna och barn att ta hand om egna och gemensamma saker och kläder, så att de hålls hela och inte försvinner.
I matsituationen lägger vi märke till gott bordsskick, vilket betyder tyst diskussion, sitta med fötterna under bordet och att inte prata med mat i munnen. Vi lär oss att be vackert om hjälp. Vi övar på att använda kniv och gaffel.
Vi övar dagligen på ett gott beteende, vad man får göra och vad man inte får göra, vad som är rätt och vad som är fel. Konfliktsituationer är utmärkta möjligheter att lära sig och kan till fördel användas när man diskuterar kring situationen. Vi lär oss att be om förlåtelse och ge förlåtelse.
Vi bekantar oss med olika kulturer och helgtraditioner tillsammans med barnen. Vi besöker jul- och vårkyrkan årligen. Enligt barnens intresse diskuterar vi betydelsen av dessa. Vi har även samarbete med Åbo svenska församling. Församlingens personal besöker vårt daghem enligt överenskommelse för att ha religionsfostran. De bjuder oss nu och då till bland annat andakter och för att lyssna på berättelser från bibeln. Vi respekterar varje barns egen kulturbakgrund när vi firar helger och i samarbetet med församlingen.
Daghemsdagen är olika för alla barn, men innehåller samma rutiner: morgonmål, morgon-/dagsamling, utevistelse, lunch, vilostund, lek, mellanmål och utevistelse igen. Barnet kommer och går enligt föräldrarnas tidtabell.
Barnens vardag kan se omväxlande ut:
v Butiksresor, torgbesök, att hjälpa den vuxna och annat viktigt för att alla skall må bra och trivas
v Att lära sig vett och etikett hör till vardagen på daghemmet
v Barnen deltar i natur- och miljöfostran enligt den hållbara utvecklingens värderingar
v Vi strävar till att sagotera på många olika sätt, eftersom det är ett mångsidigt sätt att höra och märka barnet.
v Musikstunder hålls dagligen, lika som rörelse-, lek- och pysselstunder
v Daghemmets vardag piggas upp av utflykter och fester enligt årstid. Föräldrarna får information om kommande händelser i veckobrevet, månadsbrevet samt på daghemmets anslagstavla. Vi använder även Sateenkaari Kotos hemsidor, som vi uppdaterar varje vecka.
Morgonmål serveras på daghemmet. Efter morgonmålet finns det tid för valfri lek. De vuxna delar barnen i olika rum, så att alla har tillräckligt med rum och eget lugn att leka. I varje rum finns en vuxen som sköter barnen. Den vuxna hjälper vid behov att styra leken framåt och att utreda konfliktsituationer och ser till att leken sker inom trygga gränser.
Fyrklöver-gruppen börjar klä på sig ungefär kl.8.30, medan hästskorna har morgonsamling och nyckelpigorna pysslar. Under samlingen går vi igenom vilka barn som är på plats, vilken dag, månad och år det är och hurdant väder det är ute. Samlingen innehåller sånger, ramsor, musik och lek. Innehållet väljs så att varje barn får vara med enligt sin ålder. Vi väljer enkla sånglekar eller t.ex. att spela på instrument. Barnen får även påverka innehållet med sina egna önskningar.
Nyckelpigorna börjar klä på sig efter att fyrklöverna har gått ut. Hästskorna går ut ungefär kl.10.00, eller så stannar de inne för att pyssla en stund. Innan barnen går ut skall de gå på toaletten och här byts även de minsta barnens blöja. Alla skall tvätta händerna efter toalettbesök på grund av hygienorsaker. Barnen klär på sig själva om de kan. De vuxna uppmuntrar barnen till att klä på sig själva och hjälper vid behov. Fyrklöverna kommer in när hästskorna och nyckelpigorna har kommit ut. Nu är det fyrklövernas tur att ha samling, verksamhet och pyssel.
Utevistelsen sker på egen gård med stängsel runt. Ibland gör vi utflykter till närmiljön, t.ex. till äventyrsparken. Vi meddelar alltid föräldrarna om utflykterna på förhand.
Efter utevistelsen tvättar vi alltid händerna och förflyttar oss till matbordet. Vi börjar alla äta på samma gång, efter matramsan. Under matsituationen är viktiga saker för oss bland annat: god mat, bordsskick, estetik, rena bestick och rätt användning av dem, att äta själv och att tacka. Efter att vi ätit för varje barn bort sin egen tallrik och egna bestick. Sedan får alla en xylitol-pastill. I daghemmet fås mångsidig vegetarisk- och specialmat vid behov. I matkulturen beaktar vi barnens allergier, föräldrars önskemål och begränsningar från olika kulturer.
Vilostunden börjar med toalettbesök. Hästskorna och nyckelpigorna vilar i lilla vilan och fyrklöverna vilar i stora vilan. Vi läser sagor för barnen och spelar avslappnande musik. Barnen får somna, vakna och stiga upp i egen takt. Vi tar även i beaktande föräldrarnas önskemål om vilans längd för barnet. De äldre barnen i hästskorna och fyrklöverna som inte sover, får stiga upp efter en timmes vila för att leka tysta lekar, pyssla, rita, modellera osv.
Nyckelpigorna håller sin dagliga samling efter vilan, ungefär kl.13.45.
Mellanmålet serveras ungefär kl.14 för hästskorna och fyrklövern, och för nyckelpigorna ungefär kl. 14.15, och efter det har vi utevistelse om vädret tillåter, eller så blir vi inne och leker.
Lyckobos förskoleplan finns som bilaga (bilaga 1). Förskolans tyngdpunkt är att barnet skall bli redo för att börja i skolan. Förskolans tid är dagligen kl.9.00-13.00.
Estetiskt trevlig omgivning i småbarnsfostran leder till trivsel och ger barnet en bra känsla. En god omgivning i småbarnsfostran leder till att barnet är nyfiket, intresserat och har motivation att lära sig, och det stöder även barnets aktivitet och självinlärning. Lek- och verksamhetsmaterial är i egna lådor inom barnens räckhåll. De vuxna ser efter att leksaker som innehåller små delar inte är inom räckhåll för de minsta barnen.
Omgivningen, speciellt växelverkan mellan vuxen och barn men även vuxen och vuxen bör vara positiv, glad, öppen, trygg, uppmuntrande och belönande.
En av våra grundtankar är öppenhet; vi har alltid öppna dörrar, man kan alltid delta i vår verksamhet eller sätta sig ner och dricka en kopp kaffe eller te.
En liten enhets fördel är flexibiliteten. Barnen kan ibland lämna deras lekar som inte blev färdiga och fortsätta med dem nästa morgon. Med familjerna diskuteras ibland även väldigt individuella verksamhetssätt och principer med tanke på barnets uppfostran. Att lyssna på föräldrarna börjar under föräldramötet, där man diskuterar deras tankar och frågor med tanke på dagvården. Alla har även möjlighet till knatte samtal, där man diskuterar barnets och familjens individuella behov.
En viktig del av verksamheten är att försöka få personalens professionella styrkeområden, önskningar och behov att tillsammans bli en helhet som fungerar. Personalen får sin röst hörd under gemensamma möten och personliga utvecklingssamtal.
Vi upplever att det är viktigt att inte ha bråttom i vårt arbete. Vi ger barnen tid och genom det uppskattar vi både dem och vårt eget arbete. Det viktigaste vi kan ge barnen är närhet på barnens villkor; lyssnande öron, en varm famn, glada diskussioner, tröst och närhet. Till detta behöver vi gemenskap utan brådska. Alla behöver inte vara överallt på samma gång, men alla behöver tid att få vara den unika person han eller hon är.
Föräldrarna upplever att vardagen utan brådska är bland annat att:
v ge tid åt barnen att klä på sig
v prata lugnt
v lyssna till slut
v föräldrarna får höra om daghemmets händelser i lugn och ro
v vi minns kulturskillnader
v vi ger tid till att äta i lugn och ro och sova tillräckligt länge
v vi inte avbryter bra lekar
v vi går på utflykter i lugn och ro
v vi går tryggt i trafiken
v vi låter barnen leka, prova på och göra
Bemötande är ett nyckelord alltid när vi träffar familjerna och föräldrarna. Betydelsen av bemötandet kan aldrig betonas tillräckligt. Varje människa som vi möter är speciell och unik, och så skall han eller hon också bemötas. När vi pratar med ett barn eller dess föräldrar, bör vi ha tid till att lyssna och fokusera på just det barnet/förälderns närvaro i den stunden.
Det är därför viktigt att vi i personalen tar hand om att det i bekantningstillfället eller under knattesamtalet finns tillräckligt med tid och att utrymmet är lugnt och trevligt. När vi arbetar med familjerna söker vi efter familjens styrkor och uppmuntrar till en positiv attityd. Ingen blir tvingad till att med våld vända jobbiga saker till positiva med hjälp av en positiv attityd, utan vi uppmuntrar till att hitta de verkligt goda sidorna i närmiljön. I vår verksamhet visar vi att vi respekterar barnens rätt att bli hörda och bli uppmärksammade utan störande moment, genom att vi fokuserar på vad barnen säger.
Barnets plan för småbarnsfostran, det vill säga vård- och utvecklingsplanen (bilaga 4) görs tillsammans med föräldrarna under knattesamtalet genast när vården börjar, 1-2 månader efter första dagen. Planen innehåller viktiga saker som rör familjens vardag och uppfostran. Bland annat hur föräldrarna önskar att vi tar emot barnet på morgonen och hur vi överlåter barnet till föräldrarna på eftermiddagen, matsituationen, vilostunden, påklädningen och utevistelsen.
I planen finns även rum för andra viktiga saker och önskemål. I planen beskrivs barnets personlighetsdrag, färdigheter och kunnande, behov av stöd och uppmuntran och personer som är viktiga i hans eller hennes liv. Det finns även utrymme för att föräldrarna skall få önska om hurdant samarbetet bör vara mellan daghem och familj och hur de vill vara med i daghemmets verksamhet. Sist men inte minst, finns det i planen en sida där barnet själv har fått berätta vad han eller hon är bra på och inte ännu kan så bra, vad han eller hon skulle vilja lära sig, och vem som är barnets nära och kära. I slutet får barnet rita en bild av sig själv eller sätta ett fotografi av sig själv.
Planen gås igenom, kontrolleras och uppdateras en gång om året när barnet fyller år. Barnet får vara med under knattesamtalet, om man kommer överens med föräldrarna och barnet om det. Familjen kan även begära knattesamtal oftare än en gång i året. Personalen skriver upp det man diskuterat på knattesamtalet på en familjearbetes blankett, och föräldrarna får kvittera pappret. Här tas även sådana saker upp som diskuterats men inte skrivits upp i vård- och utvecklingsplanen.
Familjen får själv bestämma om de vill ge vård- och fostringsplanen vidare, ifall barnet byter daghem, går till förskolan eller skolan, eller ifall de vill föra informationen vidare muntligt. Under knattesamtalet som hålls i slutet av vårdavtalet kommer man överens om vad personalen skall berätta på nätverkssamarbetsmöten, till exempel till förskoleläraren då barnet börjar i förskolan eller till elevvårdssgruppen/läraren i skolan då barnet ska börja där.
Barn i behov av specialvård fungerar i samma grupp som andra barn. De får en personlig habiliteringsplan gjord i samarbete med stadens ambulerande specialbarnträdgårdslärare, som läggs till som bilaga i vård- och utvecklingsplanen. Vid behov kommer till exempel en ergo- eller fysioterapeut och besöker barnet regelbundet på daghemmet. Av dem eller av den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren kan vi be om instruktioner som vi kan följa. Vi frågar alltid skrifligt lov av föräldrarna om vi behöver diskutera barnets angelägenheter med andra instanser.
För att på bästa sätt kunna främja familjens välbefinnande, är det bra om personalen i daghemmet och andra professionella som arbetar med familjen samarbetar. När vi mångprofessionellt stöder föräldrarna, ger vi även krafter till dem att stöda deras barns uppväxt, utveckling och inlärning. I behov samlas barnets familj och alla som arbetar med dem till ett nätverksmöte, där det bestäms om stödets behov och åtgärder. I och med detta försöker man få det bästa möjliga hjälpen tillgänglig för barnet, så att utvecklingen inte skulle vara i fara. Föräldrarna är alltid med under dessa möten.
Barnet i behov av specialvård är i vårdförhållandet förutom med sin egenvårdare, också med hela arbetssamfundet. I arbetet utgår vi ifrån tanken att ”barnet alltid är på rätt plats!”. Det här följer vi ända tills det eventuellt hittas ett bättre sätt att hjälpa familjen och det öppnas en ny möjlighet till att använda samhällets specialservice.
Personalens erfarenhet och utbildning i familjearbete hjälper alla, men speciellt barn som är i behov av specialvård. Målet med familjearbete är att stöda familjen i ett så tidigt skede som möjligt innan problemen utvecklas till svårare och större. Meningen är att ge barnfamiljer en låg tröskel, förebyggande känslomässigt stöd och tillitsfull diskussionshjälp. Vi erbjuder en plats, och vuxna som är bekanta med familjerna från barnets dagvårdsplats. Genom att vi är öppna och utan brådska i växelverkan med föräldrarna, visar vi att vi alltid är där för dem om de vill prata om något. Alla i personalen är även skyldiga att ta reda på saker han eller hon inte vet och därefter vägleda familjen framåt.
I daghemmet kan vi med hjälp av familjearbetet hjälpa familjer, som har behov av hjälp i sitt föräldraskap och uppfostran och som är trötta på sin livssituation. Behovet av hjälp kan även vara väldigt vardagligt, i fråga om praktiska saker.
Familjearbete är ett positivt, uppmuntrande och uppbyggande samarbete, eftersom den ger familjen en upplevelse av godkännande och att lyckas med det egna fostringsarbetet. Det ger djup i hemmets och dagvårdens samarbete, bygger upp en tillitsfull relation mellan den professionella och föräldern, och på detta sätt kan vi tillsammans påverka barnets uppväxt och framtid på ett positivt sätt.
I familjearbetet ger vi inte en färdig lösning till familjen. Alla bör ta sina egna beslut gällande sitt eget liv. Vi kan ändå hjälpa familjerna att se på situationer med nya ögon. Det finns ingen omöjlig situation, eller en människa som inte skulle ha en möjlighet till förändring.
Personalen samlas även vid behov till en familjearbetskväll där vi diskuterar mångprofessionellt om familjerna i dagvården. På plats är då familjearbetets professionella Henna Junttila eller Saara Suvitie, som båda är tillgängliga för att komma med på knattesamtal då det behövs.
Under knattesamtalet diskuterar vi om flera olika ärenden; allt från vardagliga situationer och uppfostran till barnskyddsärenden. Personalen eller föräldern kan själv vid behov ta upp oron till diskussion. När någon i personalen uttrycker sin oro för barnet bör han eller hon vara ytterst finkänslig men ändå rakt på sak. Det lönar sig att lyssna, och berätta den egna åsikten och synpunkten ärligt. Det är bra att använda jag – meddelanden; ”jag har märkt att..”, ”jag känner att..” eller ”jag kan ha fel, men jag har märkt att..”. Ibland kan det vara svårt att ta upp oron, men det är ändå 100% nödvändigt med tanke på barnets bästa. Under knattesamtalet är det viktigt att alltid också ta upp barnets positiva egenskaper och inte bara fokusera på problemen. När man diskuterat tillsammans med föräldrarna om oron för barnet, och situationen ändå inte förändrats, tar vi tillsammans med föräldrarna kontakt med en socialarbetare och har ett nätverksmöte.
Om ingen hämtar barnet när dagen är slut, och ifall vi inte får tag på någondera / den andra föräldern eller en eventuell reservperson på två timmar, ringer vi till socialjouren (ASO) tel nr.02-2625001, gör en barnskyddsanmälan och kontaktar ett mottagningshem för småbarn. I följande fall följs samma procedur;
v om ingen hämtar barnet då daghemmet stängs. Vi ringer först till föräldrarna och till en möjlig reservperson om ingen svarar.
v om föräldern är berusad och i ett sånt skick att man inte kan överlämna barnet åt honom eller henne. Vi ringer då först den andra föräldern eller reservpersonen.
Till socialjouren gör man barnskyddsanmälan: tel nr.02-2626003 kl.8.30-16, eller utanför den här tiden kan man ringa till 112 (de meddelar vidare till socialjouren). Man kan alltid ringa socialjoursen, även om man inte själv är säker på om man bör göra en barnskyddsanmälan eller inte. Socialarbetarna bestämmer ifall det är nödvändigt att göra en anmälan eller inte, efter att ha hört vad daghemmets personal har att berätta. Mottagningshemmet för småbarn (tel nr.02-2625 972, Vähäheikkilävägen 5, 20700 Åbo) är en plats dit barnen tas ifall ingendera av föräldrarna på grund av berusning inte kan hämta barnet och ifall resevpersonen inte heller är tillgänglig eller tillitsfull.
Daghemmets familjearbete är i sin helhet en viktig del av en bra småbarnsfostran som möjliggör snabb ingripning i barnets välmående. Familjearbete är att ta hand om familjerna för barnets bästa.
Under bekantnings- eller det första besöket ger vi en broschyr ”Vad du bör ta i beaktande när ditt barn börjar på daghem” åt invandrarfamiljers föräldrar, där vi berättar om att börja i dagvården och andra vardagliga saker som klädsel och andra praktiska saker bland annat nappflaskor och blöjor. Instruktionerna är menade för familjer som bott i Finland en stund redan och de är översatta från finska till engelska, somalia och kurdi, så att så många som möjligt ska förstå dem. Dessa instruktioner fås vid Sateenkaari Kotos Hallis daghem.
Vid behov går man igenom dessa saker tillsammans med en tolk, som personalen beställer. I samarbete med arbetskraftsbyrån kan vi erbjuda många invandrarfamiljers mödrar ett tillfälle att komma till daghemmet på arbetspraktik även under många månaders tid.
Vårdstigen reflekterar över dagvårdens process, som börjar med att en familj kommer för första gången till daghemmet för att bekanta sig.
v Alla i personalen kan ta emot en ny familj, presentera Sateenkaari Koto och daghemmet, och sedan föra familjen vidare till daghemmets föreståndare.
v Om första kontakten är via telefon, ber den som svarat familjen att komma och hälsa på till daghemmet.
v Personalen väljer sinsemellan en egenvårdarkandidat, som tar emot familjen när de bekantar sig med daghemmet. Egenvårdaren bör ha tillräckligt med tid att besvara familjens frågor i lugn och ro. Han eller hon presenterar personer och platser, berättar om verksamheten och innehållet. Vi önskar att föräldrarna spenderar tid i daghemmet tillsammans med barnet.
v Vi visar daghemmets utrymmen åt barnet, presenterar de andra barnen i huset, samt verksamheten och ger vid behov tid att i lugn och ro bekanta sig.
v Vi ger också föreningens broschyr.
I detta skede får föräldrarna göra sitt beslut gällande vårdplatsen.
Daghemmets föreståndare gör vårdavtalet tillsammans med familjen. Han eller hon berättar om medlemskapet, presenterar verksamheten, berättar om vårdbetalningar, betalningsprinciper, presenterar ledningen och styrelsen, berättar om kvalitetsarbete och föräldragrupper och på vilka sätt föräldrarna kan delta. Med de familjer som får beslut om servicesedel gör vi Åbo stads servicekontrakt med bilagor.
Föräldrarna får en ”Barnets vård- och utvecklingsblankett” att bekanta sig med och returnera till daghemmet när vården börjar och vid behov medicin- och matallergiblankett. Familjen binder sig vid fostringsgemenskapen, blir medlem i Sateenkaari Koto rf, betalar medlemsavgift årligen och betalar dagvården varje månad.
Egenvårdaren förbereder barnets ankomst genom att göra rum för henne eller honom. Barnet behöver en egen plats i gruppen, tillfälle att bekanta sig med verksamheten och presenteras inför gruppen. Egenvårdaren ger råd och vägledning åt familjen och bestämmer en tidpunkt för första knattesamtalet. Samtalet håller man senast en till två månader efter att vården börjat. Då gör man tillsammans med föräldrarna barnets personliga plan för småbarnsfostran, det vill säga vård- och fostringsplanen och diskuterar hur dagvården har börjat.
Familjen följer vårdkontraktet och ser till att barnet har tillräckligt med utrustning med namn i, som behövs under dagvårdsdagen. De berättar åt egenvårdaren om saker som berör barnets liv, bland annat allergier, medicinering, specialdieter, glädjeämnen och sorgeämnen och deras egna önskningar i dagvården. Familjen får gärna delta i föräldrakvällar, knattesamtal och allt som har med barnets välmående att göra och evenemang som inför mera trivsel, enligt den egna familjens behov och möjligheter. För föräldrarna är det den första tiden på daghemmet viktigt att vården är flexibel och att personalen kan göra kompromisser så att barnet så enkelt som möjligt skall anpassa sig till det nya stället.
Föräldrarna är alltid välkomna att ta del av barnets dag. Om föräldern vill samtala en längre stund tillsammans med egenvårdaren, kan man komma överens om en knattestund. Således finns det tillräckligt med tid till diskussion.
Familjen kan ha semester enligt egen tidtabell. Daghemmen är alltid stängda veckan mellan jul och nyår och på sommaren åtminstone två veckor. På det här sättet får personalen och barnen en tillräcklig tid ifrån vardagen. I juli har någondera av Åbos daghem jour.
Tilliten är en av fostringsgemenskapens hörnstenar, ifall inte familjen litar på vårdpersonalen, kan ingen riktig fostringsgemenskap och inte heller en öppen vårdrelation bildas och detta påverkar även barnet.
Föräldrars och personalens gemensamma kvalitetskvällar ordnas en gång i året. Där diskuteras om vår högsta prioritet, barnen, och om hur vi på bästa möjliga sätt kan sköta om dem. Föräldrarna har erfarit att bland de viktigaste sakerna är trygghet, att uppfostra till goda vanor och gärningar samt den fria leken. Även de små förskolegrupperna upplevs som positiva. Barnen tycker att det är roligt att leka och speciellt att leka ute.
När dagvårdstiden för ett barn tar slut får barnet ta del av en avskedsfest, till exempel under samlingen. Vi har även ett avslutande samtal tillsammans med föräldrarna där vi utvärderar dagvårdens olika sidor och får respons med tanke på utvecklingsarbetet. Då får familjen även barnets portfolio, barnets plan för småbarnsfostran och alla barnets egna saker från daghemmet.
I huvudregel har daghemmen samarbete tillsammans med Sateenkaari Koto Oy:s andra daghem. Samarbetet innehåller framför allt de gemensamma verksamhetslinjerna för Sateenkaari Koto Oy, som blev presenterade i början av denna plan.
Eftersom våra daghem är Åbo stads köp- eller servicesedelproducenter, deltar daghemmets föreståndare i Åbo stads områdesmöten. Föreståndaren skickar hälsningar därifrån och ger information vidare åt personalen. Hon eller han deltar även i områdets kommunala förskolemöten. Föreståndaren deltar även i skolornas elevvårdsmöten, där man går igenom ärenden som berör blivande första klassister.
Stadens ambulerande specialbarnträdgårdslärare gör skolmognadsprov på våra förskole elever och fungerar annars också som hjälp och stöd i barnens ärenden.
I våra daghem gör vi familjearbete, så ett fungerande samarbete tillsammans med barnskyddets personal är viktigt. Vi ordnar vid behov nätverksmöten tillsammans med till exempel socialarbetaren, mottagningshemmet för småbarn, A-kliniken och familjerådgivningens personal, där vi försöker hitta lösningar till familjens problem och problemens förebyggande.
Samarbetet med arbetskraftsbyrån har gett daghemmen arbetspraktikanter. Även från skolor, bland annat YH Novia, Turun Ammattikorkeakoulu, Turun AKK, Kristillinen Opisto, och Kaarinan sosiaali- ja terveysalan oppilaitos, kommer nu och då studeranden och bekantar sig med arbetslivet. Genom examensarbeten gör vi även utvärderingsarbete med tanke på kvaliteten i dagvården. Med hjälp av läroavtalsbyrån har vi utvecklat skräddarsydda utbildningar till vårt arbetssamfund.
Privata samarbetsinstanser är förutom andra privata daghem även Turun seudun yksityisten päiväkotien yhdistys, Suomen logoterapiayhdistys, Finlands föräldraförbund, Varsinais-Suomen perheterapiayhdistys, Egentliga Finlands barnskyddsföreningar rf och Turun seudun yksinhuoltajien yhdistys och även personal i våra egna projekt.
Daghemmet har en egen säkerhetsplan, som är gjord som fortsättning till den här planen för småbarnsfostran. Den innehåller räddningsplanen som uppdateras årligen. Daghemmets hela personal har bekantat sig med planerna. Utöver detta leder och kontrollerar den ifrågavarande kommunen daghemmets verksamhet. Under våren 2011 borde säkerhetsplanen finnas tillgänglig även på svenska.
Vi respekterar varje individs fysiska och psykiska integritet. För att förebygga mobbning diskuterar vi mobbning, känslor och självkontroll med barnen. Genom att känna till barngruppen kan gruppens vuxna stärka barnens vänskapsrelationer och anpassa lekarna enligt gruppens dynamik.
Konflikterna behandlas uppbyggande och man gör klart för barnet varför man inte får eller kan göra något. Vi ingriper genast i mobbningssituationen genom att skilja åt mobbaren och den som blir mobbad. Den som mobbar får sitta på trappan en stund och lugna ner sig, medan man tröstar den som blivit mobbad. På trappan kan man fundera i lugn och ro vad man gjort och varför. Efter detta reder vi ut med båda barnen vad som hänt. Vi lär oss att be om förlåtelse och ge förlåtelse.
Vid behov har vi ett möte med föräldrarna och pratar om situationen och funderar vad man kunde göra åt det hemma och på daghemmet. Föräldrars önskemål och orosmoment tas upp tillsammans med barnen i samlingen och skilt i smågrupper.
I våra daghem arbetar barnträdgårdslärare, socionomer, närvårdare, närvårdare-läroavtalsstuderande och praktikanter och alla har egna ansvarsområden. Verksamheten följs från många olika synvinklar och således är man säker på att alla delområden uppföljs och utvecklas hela tiden. Varje vecka har vi personalmöte och vi har även personalens utvecklingskvällar 1-2 gånger i året. Olägenheter och problem försöker vi genast lösa under veckomötet, på samma gång som vi planerar den kommande veckans verksamhet, baserat på planeringar som redan blivit gjorda. Under utvecklingskvällarna går vi igenom större helheter, planerar nytt, utvärderar och utvecklar gammalt.
Utöver personalen följer, utvärderar och utvecklar även barnen och föräldrarna verksamheten. Barnens åsikter får man i vardagen direkt från barnen under diskussioner. Med föräldrarna diskuteras verksamheten även dagligen. Föräldrar och barn ombeds att varje år fylla i en kvalitetsuppföljningsblankett, där de kan utvärdera verksamheten och ge feedback på saker som fungerar, men även de som inte fungerar så bra. Personalen och daghemmets föreståndare fyller även de i motsvarande blanketter årligen. Av svaren görs ett sammandrag, vilket lyfter fram de punkter som vi bör ingripa i och ger även positiv respons på saker som fungerar bra.
All personal i Sateenkaari Koto har bundit sig vid att utföra de gemensamt bestämda punkterna. Årligen håller daghemmets föreståndare individuella utvecklingssamtal med alla i personalen. Alla föreståndare har utvecklingssamtal tillsammans med styrelsens ordförande två gånger i året. Daghemmen har möjlighet till arbetsplatshandledning, och föreståndaren har dessutom möjlighet till en individuell arbetshandlendning.
Daghemmen är stängda 2-3 vardagar/år, när Sateenkaari Kotos personal tillsammans kan planera och utveckla verksamheten.
v Styrelsen som väljs årligen står för Sateenkaari Kotos verksamhet
v Daghemmets föreståndare har ansvar över daghemmets verksamhet och tar ansvar över att de som arbetar i daghemmet är behöriga enligt dagvårdslagen.
v Under knattesamtalet med föräldrarna har man en kvalitetsdiskussion
v Genom utvecklingssamtalet för personalen följs varje individs ork och välmående.
v Som en del av utvecklingsdagarna utvärderas Sateenkaari Kotos verksamhet.
v Från familjerna samlas varje läsår respons på en skild frågeblankett.
v När dagvården slutar frågar vi en skriftlig respons av föräldrarna.
v Från studeranden, arbetspraktikanter, genom examensarbeten och genom att delta i utomstående utvecklingsverksamhet får vi utomstående utvärdering.
Familjen får information om dagvårdsdagen genom att delta i barnets dag antingen regelbundet eller då och då enligt egna möjligheter
v Månads- och veckobrevet fokuserar på aktuella händelser
v Under knattesamtalet fokuserar man på barnets och familjens egna ärenden
v Under föräldramöten byter vi tankar och önskemål i en större grupp daghemsvis.
v Daghemmet ordnar även vid möjlighet och behov barns och föräldrars gemensamma hobby- och verksamhetsgrupper, där deltagandet är frivilligt.
v Daghemmets egna anslagstavla berättar om följande veckas viktiga händelser; där hittas matlista, utflykter, veckoschema med mera.
v Familjedagen samlar alla daghems familjer och personal till en utflykt under fritiden.
v Rf:s och Oy:s styrelse godkänner årligen verksamhets- och ekonomiplaner och även verksamhetsberättelsen och boksluten från förra året.
v Styrelsens föredragningslista är på daghemmens anslagstavla en vecka innan styrelsens möte.
v Hemsidorna hittas på adressen www.sateenkaarikoto.fi, Lyckobos hemsidor uppdateras varje fredag.
v Under julen görs barnens egna konstkalender som berättar om årets viktiga händelser och påminner om saker vi gemensamt kommit överens om.
Huvudregeln till alla problem är att direkt ta kontakt med daghemmets personal och den personen som saken berör. Oftast hjälper redan det och situationen löser sig. Om inte, är följande steg att prata med daghemmets föreståndare. Föreståndaren kan själv föra saken vidare till styrelsen eller så kan föräldern ge förslag till det. Kontaktuppgifterna hittas i slutet av denna plan.
Föräldramöten är viktiga stunder att mellan föräldrar och personal fundera på verksamhetens goda sidor samt utvecklingsbehov. Alla dåliga sidor lönar det sig att modigt föra fram, endast då kan saker och ting bli bättre. Föreningens verksamhetsledare Henna Junttila kan man även alltid ringa till, tel nr.040-7475 106 eller skicka e-post till henna.junttila@ sateenkaarikoto.fi eller fråga efter ett möte i det egna daghemmet.
Grunderna för planen för småbarnsfostran kontrolleras och uppdateras varje år vid behov.
Bilagor
1. Förskoleplan
2. Säkerhetsplan
3. Vårdavtal
4. Barnets vård- och utvecklingsplan
5. Kvalitetsuppföljningsblanketter
6. Medlemsavgiftsblankett
Kontaktuppgifter
Lyckobo daghem
Virusmäkivägen 65 B
20300 Åbo
040-0556523
Sähköpostiosoite on suojattu roskapostiohjelmia vastaan, Javascript-tuen tulee olla päällä nähdäksesi osoitteen
|
Päiväkodit 
